tankar

Nu har jag fått en del att tänka på. Jag ska få jobba i skidskolan i vinter men det blir inte en riktig helsäsong. Jag kommer att få jobba under jul och nyår, men sen börjar jag inte på riktigt förrän v. 5-6 så det blir nästan som förra säsongen då jag jobbade. Och det finns troligtvis plats att bo i huset och det är nog det billigaste som jag kan komma undan med. Att pendla kostar ju en hel del, och jag tror att det kommer vara skönare att få bo där. Jag har redan tackat ja. Så jag får slita häcken av mig genom att jobba så mkt som möjligt fram tills jag vet vart jag tar vägen och vart jag ska jobba. Att vara säsongsjobbare går helt enkelt inte i längden och jag längtar verkligen till att få komma bort och stå på mina egna ben och äntligen få börja skriva min historia .

Så mina tankar går väl så här: Jobba tills jag får annat jobb och flytta så fort jag kan. Men det var ändå som ett litet slag i magen över att det inte blev ett riktigt helsäsongsjobb, men jag har för mig att Anna också kommer att jobba så här.

suck

Hösten

Det blir kallare i luften, träden bjuder upp till sin färgsprakande dans. Löven virvlar, vinden blåser och jag njuter av varje ögonblick

syster i NZ, det kommer bilder inom kort. är lite sjukis nu så jag kan inte vara ute så mkt. Men jag lovar att det kommer vackra bilder på denna ljuva höstparad


gammalt

Jag hittade lite gamla tankar jag sparat.


Ensamhet, ensamhet och åter ensamhet...
Fats det kan vara skönt det också. Jag trivs i Ösd och tror nu att det inte kommer att bli så farligt att bo alldeless själv..

Längtar efter min Annichen, det var nu ett bra tag sedan som jag träffade henne.. My soulmate...

ska packa lite.. mamma for nyss också så nu är jag ensam hemma.. igen :D

|| Idag är jag konstig, men någon måste vara det så då tog jag på mig den rollen ||Söndagen den 27:e augusti 2006 kl 13:54

Daterat: Söndagen den 3:e september 2006 kl 14:01
 
 
 
I miss my sister, the older one.

Det är jobbigt att hon bor så långt borta nu men hon har det bra i alla fall.. Men saknaden är stor..
mycket stor..

<-------(ö)-------->

Så mycket..


Daterat: Onsdagen den 13:e september 2006 kl 12:33 r
 
 
 
Främlingar är vänner du inte känner..

Det var någon som skrev det och det är så jag fungerar.. jag litar på alla från första stund som jag träffat dom, vilket inte alltid varit bra, tills dom gör något misstag som får mig att inse att fallet inte är så..
Jag vill gärna tro att alla människor är goda och har goda avsikter..
Det är nog min brist, att jag inte kan se igenom männsikor direkt..
Och de som vet detta utnyttjar det, inte alla utan bara några få men det har varit tillräckligt för att få mig att må dåligt och för att göra mig illa..

De finns de som vet vad jag talar om, andra inget vet.. men fråga inte..
onödigt att riva upp gamla sår, som man låtsas har läkt bara för att inse att de inte har läkt över huvud taget.


 
 
 
 
Daterat: Torsdagen den 14:e september 2006 kl 11:20
 
 
 
Ensam är stark?
eller hur är det egentligen?
Jag är ensam, men inte stark.
Vem som helst skulle få mig att falla,
vem som helst skulle få mig att försvinna.
Varför?
JO, därför ensam är inte stark..

------------------------------------------------------

Vem ser flickans leende?
alla ser henne.
Vem ser flickans ögon?
Alla ser hennes ögon
Vem ser hennes känslor?
Ingen ser hennes känslor.
Ingen ser henes känslor
då hon gömt de för världen
Det man ser är en glad, pigg flicka
som egentligen inte finns..

-------------------------------------------------------

Dunkelt eller hur?
Tja, det speglar mitt humör..
Jag är vilse.. Hittar jag tillbaka?

I Don’t know..


-------------------------------------------------------

Dunkelt eller hur?
Tja, det speglar mitt humör..
Jag är vilse.. Hittar jag tillbaka?

I Don’t know..


Det finns dom som går förbi, Utan att röra ens hjärta..
Det finns dom man träffar, Som inte ens är nära insidan..
Det finns dom med utsidan, Men som inte kommer in,
Också finns sådana som dig,
Som inte ens försöker men ändå går rakt in i hjärtat och finns kvar där för alltid....



Helvete...
Daterat: Måndagen den 4:e december 2006 kl 13:01
 
 
 
jag fick in det i hjärnan i helgen. Han är verkligen död..

Hur fan kommer det sig att en 20-årig, frisk kille bara går och dör?
Halkar i badkar på fyllan och bryter nacken. Hur sjukt är inte det? och hur fel är inte det? Hur orättvist är inte det?

jag hatar det, Hatar, hatar, HATAR!!!!!!

Jag saknar honom mycket, kan inte fatta att han är borta, även fast jag vet det..

jag är arg.. det är fel..

Jag är skadad.


Tisdagen den 25:e november 2008 kl 13:00
Läste igenom mina inlägg och det jag kommit fram till är att jag är en ganska klok flicka.. att jag lyckats beskriva mina känslor som precis så de var..

länge sedan jag skrev med det har helt enklet legat på is så att en viss person lämnar mig ifred. Snacka om avskärming.

Idag är det två år sedan min underbara vän försvann och jag vill rätta mig även fast jag inte visste bättre hur det egentligen hade gått till.. han bröt inte nacken, Han dog av hjärtmuskelinflammation som han troligtvis inte visste om att han hade..Så onödigt och orättvist ändå! mina känslor idag har hittils varit upp och ned.. Jag har varit arg, skrattat och gråtit och snart ska jag besöka hans grav för att tända ett ljus till hans minne. Jag fattar fortfarande inte att han är borta och det jag är mest fundersam över är att jag tar det så hårt, även fast han inte var en jättenära vän, kanske för att han alltid fanns där coh alltid var någon som man såg och träffade överallt. Jag är också lite rädd för att åka dit. Tänk om någon skulle se mig, hans familj eller någon annan som jag känner.. Jag vet inte varför tanken är jobbig men det är bara en av de rädslor jag har. Precis som när jag försökte komma på om jag skulle gå på hans begravning eller inte. jag kände att jag inte passade där och att jag inte hade rätt att vara där.. Så jag gick aldrig och det ångrar jag. Det tog mig nästan två år att besöka hans grav för jag var dit på alla helgon och tände ett ljus.. och idag har jag bestämt mig för att åka dit och försöka förstå sanningen som för mig ligger dold..

Jag har till och med skrivit en låt om honom, fast den inte handlar om min relation till honom men ändå om mina känslor..

outside the rain is falling down
Just like it did yesterday
yesterday you came home to me
and ley’d down and sleep’t in my bed

just before you fall’d a sleap
you said the most beautiful words to me

You love me, you love me, you love me, love me

It’s been so long sence you were here
so long sence you were so near
much tears and anger sence I herd
that you had passed by

Now you been gone so long
I whant you to just come home

to comehome again,home again, to come home again, home again

angels sings in my head
can’t belive that you’re dead

i am alone , alone, alone alnone, i am alone , alone I am all alone..

Det är väl mest sista biten som handlar om mina känslor till honom och den andra har jag en annan anledning för och det är för Malin..

Det är skönt att man kan skriva ibland för det är mitt sätt att få ur mig det jag känner och min väg för att uttrycka mig själv.. Just nu vet jag inte vem jag skriver det här för...Om det är för mig själv eller för andra som kan läsa det..

många tankar kretsar i mitt huvud och jag kan aldrig få ordning på dom...
ska man våga kasta sig över stupet för att de vad som finns längre ner eller ska man ta en försiktig klättring för att sakta men säkert förstå mer och mer vad det är som händer?
I am scared...

Nu börjar det närma sig den tiden som alltid kommer att vara upp och ner för mig. En tid som jag både hatar och älskar. Med födelsedagar och minnesdagar

lajv

Så underbart roligt det har varit och jag längtar tills i vår då det blir hela 6 dagars lajvande! Ska bli roligt att planera och fixa kläder och allt annat


Am I doing it again? How

Lekande barn i skogen

Japp, i morgon så bär det av till Västerås och ca 1500 lekande barn i skogen, eller i alla fall människor med barnasinnet kvar. Ska bli riktigt roligt att få lajva igen, att få argera ut och slippa tänka på verkligheten en vecka. Pratade med syrran idag också lite grann och det jag glömde säga till henne är att den 15 sept så ska jag på intrevjuv om skidlärarjobbet. Spännande men ändå lite nervöst. Men jag hoppas på att det löser sig som jag vill. Har i alla fall jobbat sista dagen med cp-idioterna så nu är det bara att kolla på annat jobb så länge, ska ta tag i den sen när jag är hemma från västerås, känns inte så bra att söka jobb nu när jag precis ska bort. Just det. arbetsförmedlingen ska jag på också.

Ha det bra, ska in i duchen och sen göra allt jag måste göra. BYE BYE

sometimes love just ain't enought

nu när du är hemma så vet jag helt enkelt inte riktigt hur jag ska agera. Om jag ska höta ev mig eller om jag ska låta bli. Jag känner fortfarande detsamma för dig, det finns ingen annan som jag vill ha, på många plan. Att du inte förstår att jag kan vara bra för dig. För det tror jag att jag kan


Now, I don't want to lose you
but I don't want to use you
just to have somebody by my side.
And I don't want to hate you,
I don't want to take you
but I don't want to be the one to cry.

And that don't really matter to anyone anymore.
But like a fool I keep losing my place
and I keep seeing you walk through that door.

(Chorus)

But there's a danger in loving somebody too much,
and it's sad when you know it's your heart you can't trust.
There's a reason why people don't stay where they are.
Baby, sometimes, love just aint enough.

Now, I could never change you
I don't want to blame you.
Baby, you don't have to take the fall.
Yes, I may have hurt you, but I did not desert you.
Maybe I just want to have it all.

It makes a sound like thunder
it makes me feel like rain.
And like a fool who will never see the truth,
I keep thinking something's gonna change.

(Chorus)

And there's no way home
when it's late at night and you're all alone.
Are there things that you wanted to say?
And do you feel me beside you in your bed,
there beside you, where I used to lay?

And there's a danger in loving somebody too much,
and it's sad when you know it's your heart they can't touch.
There's a reason why people don't stay who they are.
Baby, sometimes, love just ain't enough.

Baby, sometimes, love... it just ain't enough.
Oh, Oh, Oh, No

RSS 2.0