gammalt

Jag hittade lite gamla tankar jag sparat.


Ensamhet, ensamhet och åter ensamhet...
Fats det kan vara skönt det också. Jag trivs i Ösd och tror nu att det inte kommer att bli så farligt att bo alldeless själv..

Längtar efter min Annichen, det var nu ett bra tag sedan som jag träffade henne.. My soulmate...

ska packa lite.. mamma for nyss också så nu är jag ensam hemma.. igen :D

|| Idag är jag konstig, men någon måste vara det så då tog jag på mig den rollen ||Söndagen den 27:e augusti 2006 kl 13:54

Daterat: Söndagen den 3:e september 2006 kl 14:01
 
 
 
I miss my sister, the older one.

Det är jobbigt att hon bor så långt borta nu men hon har det bra i alla fall.. Men saknaden är stor..
mycket stor..

<-------(ö)-------->

Så mycket..


Daterat: Onsdagen den 13:e september 2006 kl 12:33 r
 
 
 
Främlingar är vänner du inte känner..

Det var någon som skrev det och det är så jag fungerar.. jag litar på alla från första stund som jag träffat dom, vilket inte alltid varit bra, tills dom gör något misstag som får mig att inse att fallet inte är så..
Jag vill gärna tro att alla människor är goda och har goda avsikter..
Det är nog min brist, att jag inte kan se igenom männsikor direkt..
Och de som vet detta utnyttjar det, inte alla utan bara några få men det har varit tillräckligt för att få mig att må dåligt och för att göra mig illa..

De finns de som vet vad jag talar om, andra inget vet.. men fråga inte..
onödigt att riva upp gamla sår, som man låtsas har läkt bara för att inse att de inte har läkt över huvud taget.


 
 
 
 
Daterat: Torsdagen den 14:e september 2006 kl 11:20
 
 
 
Ensam är stark?
eller hur är det egentligen?
Jag är ensam, men inte stark.
Vem som helst skulle få mig att falla,
vem som helst skulle få mig att försvinna.
Varför?
JO, därför ensam är inte stark..

------------------------------------------------------

Vem ser flickans leende?
alla ser henne.
Vem ser flickans ögon?
Alla ser hennes ögon
Vem ser hennes känslor?
Ingen ser hennes känslor.
Ingen ser henes känslor
då hon gömt de för världen
Det man ser är en glad, pigg flicka
som egentligen inte finns..

-------------------------------------------------------

Dunkelt eller hur?
Tja, det speglar mitt humör..
Jag är vilse.. Hittar jag tillbaka?

I Don’t know..


-------------------------------------------------------

Dunkelt eller hur?
Tja, det speglar mitt humör..
Jag är vilse.. Hittar jag tillbaka?

I Don’t know..


Det finns dom som går förbi, Utan att röra ens hjärta..
Det finns dom man träffar, Som inte ens är nära insidan..
Det finns dom med utsidan, Men som inte kommer in,
Också finns sådana som dig,
Som inte ens försöker men ändå går rakt in i hjärtat och finns kvar där för alltid....



Helvete...
Daterat: Måndagen den 4:e december 2006 kl 13:01
 
 
 
jag fick in det i hjärnan i helgen. Han är verkligen död..

Hur fan kommer det sig att en 20-årig, frisk kille bara går och dör?
Halkar i badkar på fyllan och bryter nacken. Hur sjukt är inte det? och hur fel är inte det? Hur orättvist är inte det?

jag hatar det, Hatar, hatar, HATAR!!!!!!

Jag saknar honom mycket, kan inte fatta att han är borta, även fast jag vet det..

jag är arg.. det är fel..

Jag är skadad.


Tisdagen den 25:e november 2008 kl 13:00
Läste igenom mina inlägg och det jag kommit fram till är att jag är en ganska klok flicka.. att jag lyckats beskriva mina känslor som precis så de var..

länge sedan jag skrev med det har helt enklet legat på is så att en viss person lämnar mig ifred. Snacka om avskärming.

Idag är det två år sedan min underbara vän försvann och jag vill rätta mig även fast jag inte visste bättre hur det egentligen hade gått till.. han bröt inte nacken, Han dog av hjärtmuskelinflammation som han troligtvis inte visste om att han hade..Så onödigt och orättvist ändå! mina känslor idag har hittils varit upp och ned.. Jag har varit arg, skrattat och gråtit och snart ska jag besöka hans grav för att tända ett ljus till hans minne. Jag fattar fortfarande inte att han är borta och det jag är mest fundersam över är att jag tar det så hårt, även fast han inte var en jättenära vän, kanske för att han alltid fanns där coh alltid var någon som man såg och träffade överallt. Jag är också lite rädd för att åka dit. Tänk om någon skulle se mig, hans familj eller någon annan som jag känner.. Jag vet inte varför tanken är jobbig men det är bara en av de rädslor jag har. Precis som när jag försökte komma på om jag skulle gå på hans begravning eller inte. jag kände att jag inte passade där och att jag inte hade rätt att vara där.. Så jag gick aldrig och det ångrar jag. Det tog mig nästan två år att besöka hans grav för jag var dit på alla helgon och tände ett ljus.. och idag har jag bestämt mig för att åka dit och försöka förstå sanningen som för mig ligger dold..

Jag har till och med skrivit en låt om honom, fast den inte handlar om min relation till honom men ändå om mina känslor..

outside the rain is falling down
Just like it did yesterday
yesterday you came home to me
and ley’d down and sleep’t in my bed

just before you fall’d a sleap
you said the most beautiful words to me

You love me, you love me, you love me, love me

It’s been so long sence you were here
so long sence you were so near
much tears and anger sence I herd
that you had passed by

Now you been gone so long
I whant you to just come home

to comehome again,home again, to come home again, home again

angels sings in my head
can’t belive that you’re dead

i am alone , alone, alone alnone, i am alone , alone I am all alone..

Det är väl mest sista biten som handlar om mina känslor till honom och den andra har jag en annan anledning för och det är för Malin..

Det är skönt att man kan skriva ibland för det är mitt sätt att få ur mig det jag känner och min väg för att uttrycka mig själv.. Just nu vet jag inte vem jag skriver det här för...Om det är för mig själv eller för andra som kan läsa det..

många tankar kretsar i mitt huvud och jag kan aldrig få ordning på dom...
ska man våga kasta sig över stupet för att de vad som finns längre ner eller ska man ta en försiktig klättring för att sakta men säkert förstå mer och mer vad det är som händer?
I am scared...

Nu börjar det närma sig den tiden som alltid kommer att vara upp och ner för mig. En tid som jag både hatar och älskar. Med födelsedagar och minnesdagar

Kommentarer
Postat av: Annichen

Allt kommer att gå bra söta du.

Det är jobbigt såklart, men det gör dig till en stark tjej. Kramar från mig i önskan av att göra det lättare!

2009-09-22 @ 07:30:54
URL: http://annichenshjarna.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0